När journalisterna ställde frågan ”Vad får landsbygdens överlevnad kosta? blev utgångspunkten för debatten än en gång att landsbygder är samhällets sorgebarn. Diskussionen styrdes in i en förutbestämd och fördomsfull riktning.
I Public Service´s uppdrag ingår att objektivt, från olika infallsvinklar och ståndpunkter skildra samhällsutvecklingen och politiken. Frågan om landsbygdens utveckling (eller avveckling) har under lång tid varit satt på undantag. För att under senare tid ha lyfts till ett ämne på den politiska och mediala dagordningen. Det är viktigt och bra. Det hedrar också SVT att i partiledardebatten den 13/10 ha lyft frågan som ett av ämnena att debattera. Inte desto mindre vänder vi oss starkt emot hur frågan om landsbygden presenteras. Landsbygden förutsätts vara samhällets sorgebarn och ett problem som behöver lösas. Vilket styr debatten i en förutbestämd riktning.
Som ett mantra, även i partiledardebatten den 13/10, ställer man politikerna till svars för frågan: ”vad får landsbygdens överlevnad kosta?” Oss veterligt har man aldrig någonsin ställt frågan till våra politiker: ”vad får fortsatt urbanisering kosta?”
Urbaniseringen är till stor del ett resultat av olika beslut, fattade på olika nivåer i samhället, och därför är det rimligt att ställa frågor om finansiering, konsekvens och mål. Den urbana normen är möjligen rådande men här behöver inte minst public service lyfta blicken och ge en mer nyanserad och verklighetsförankrad bild av landsbygdens förutsättningar, utmaningar och betydelse för utvecklingen av ett hållbart land.Vi vill lyfta några exempel på varför den frågan är relevant och nödvändig.
Varför ska landsbygder självklart finansiera städers behov?
Våra städer, företrädesvis i södra Sverige, förutspås få ett stort ökat behov av energi i form av elkraft. Den elkraften förutsätts levereras från den glest befolkade landsbygden, främst i norra Sverige. För att säkerställa kapacitet i elnätet för distributionen kommer miljardinvesteringar i utbyggt elnät att behövas. En stor del av dessa investeringar kommer att finansieras genom höjda elnätskostnader, främst för dem som befinner sig i de delar av landet där elektriciteten produceras, och därmed inte har minsta nytta av höjd nätkapacitet. Behovet av höjd elnätskapacitet handlar alltså om att förse storstadsregionerna med nödvändig energi, utan att relatera kostnaden till städernas växande behov. Varför ställs aldrig några frågor om den logiken?
Ett annat exempel är våra skolor. Landsbygdens barn får sin utbildning på sina hemkommuners bekostnad. Deras vidare framtid förutsätts finnas i de växande städerna. Varför ställer man aldrig frågor om varför landsbygden självklart förväntas finansiera städernas växande arbetskraftsbehov?
Ytterligare ett exempel är bilden av att det är i våra städer som entreprenörskap och innovation skapas. Varför tar man inte reda på fakta, som visar att i en stor del av landsbygdskommunerna är företagandet, mätt som antal företag per capita, betydligt större än i våra städer? Det är hos landsbygdens entreprenörer landets välstånd skapas. Men det är i städerna det satsas. Varför undersöker inte Public Service varför man väljer en sådan prioritering?
Förutom ovanstående exempel på snedvriden faktagranskning och verklighetsbild, vänder vi oss mot den allmänna bilden man visar upp, av att städer är modernitet och framtid, landsbygd är förstockning och isolationism.
Mediers uppdrag är inte att bekräfta urban norm – frågor ska vara kritiskt granskande
Att det skulle ligga i Public Service´s uppdrag att bekräfta den urbana normen, genom att lyfta sådant som stöder den, och undanhålla sådant som talar emot den, ifrågasätter vi starkt och kräver en objektiv och icke värdeladdad granskning.
Vi efterlyser att frågan ställs; vad fortsatt urbanisering får kosta samhället. Vi menar att den kostnaden vida överstiger dess samhällsnytta. Medan investeringar i den svenska landsbygden, som leverantör av hela samhällets förnödenheter, är en förutsättning för hela vårt lands långsiktiga och hållbara överlevnad.
Det borde ligga i det objektiva uppdraget att skildra den sidan av samhällsutvecklingen, och att åtminstone problematisera bilden av fortsatt urbanisering som en oemotståndlig kraft att bejaka, och anpassa sig till.
Efter att detta skrivits har programmet ”Svenska Nyheter” sänts den 18/10, där det vi efterlyser i det ovanstående lyftes fram. Nu återstår bara att samma nyansering görs i ”seriösa” program, och inte enbart förvisas till humorns område.
Stad och Land, Hand i Hand. Ingendera klarar sig utan den andra.
(OBS! Missa inte SVT:s svar och Olle Göranssons replik på det – som finns nedanför namnunderskrifterna)
Olle Göransson VD Torfolk Gård
Stefan Hellstrand tekn Dr och hållbarhetsforskare med fokus på relationen stad och land
Johanna Rickan samhällsanalytiker SBK Värmland AB
Katarina Östholm kulturredaktör Mittmedia
Peter Franke politisk redaktör Värmlands Folkblad
Boo Westlund1:e vice ordförande kommunstyrelsen Hagfors kommun
Mathias Lindquist kommunstyrelsens ordförande Munkfors kommun
Brage Sundberg kommunfullmäktigeledamot Åsele kommun
Annika Andersson kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Magnus Johansson vice ordförande kommunstyrelsen Vilhelmina
Malin Ackerman opinionsbildare Inlandskraft Consulting
Inez Abrahamzon Inlandsupproret, fd ordförande Hela Sverige ska leva samt Hela Norden ska leva.
Staffan Bond Sollerö sockenförening och fd verksamhetschef Hela Sverige ska leva
Hela Sverige ska leva i Värmlands och Jämtlands län
Helen Nilsson Coompanion, Hela Sverige ska leva Västerbottens län
Kenneth Nilshem Norrlandsförbundet
Daniel Nordholm Planeringsarkitekt FPR/MSA SBK Värmland
Leif Tyrén Verksamhetsledare Coompanion Värmland
Stefan Sundström musiker och författare
Cissi Leibring Företagare i Forshaga
Mikael Gabrielsson Blå Björk Samspel
Marica Möller Torfolk&Vänner
Anna Tyrén Rådgivningsansvarig Coompanion Värmlan
Ingrid och Nikolas Berg Medskaparna
David Bennett ordförande Omställningsnätverket
Maria Engelbrektsson Byaliv.se
——
SVT: svar efter textens publicering i Värmlands folkblad:
”I en debattartikel i Värmlands Folkblad den 24/10 ställs viktiga frågor om diskussionen om urbanisering, vikten av att hela Sverige speglas i SVT. Som exempel tas partiledarutfrågningen i Agenda den 13 oktober. Låt oss först säga att den här diskussionen är en av de viktigaste frågorna för SVT. Hela Sverige ska speglas och debatter ska ske med en mångfald av perspektiv.
Vi tar alltså vårt uppdrag att skildra förutsättningarna för människor i hela Sverige på stort allvar. Därför valde Agenda-redaktionen att lyfta ämnet stad/land i partiledardebatten. Fokus var frågan hur mycket det ska få kosta om hela Sverige ska leva? Vi ville få partiernas svar på de utmaningar som både politiskt ansvariga och boende på landsbygden beskriver. Det är vår förhoppning att utfrågningen gav större klarhet i partiernas politik.
Partiledardebatterna är inte vårt enda eller huvudsakliga sätt att berätta om hela Sverige. SVT finns i dag på 37 orter över hela Sverige. Det produceras dagligen mängder av journalistik i våra lokala nyhetssändningar, på våra sajter och i riksprogrammen Sverige idag, Rapport och Aktuellt.
I höst har SVT Nyheter intensifierat arbetat med att lyfta nyheter och berättelser från hela landet i projektet “Sverige möts”. Vi har gett olika perspektiv på frågeställningar som engagerar svenskarna. Bland annat har det handlat om bensinprisernas påverkan på människor runt om i Sverige, vargens utbredning över landet, energibehov, skillnader mellan tätort och dess omgivning. Vi har berättat om entreprenörer som till exempel svampodlare på Fungigården i Harplinge som 2013 startade en odling av ostronskivling och nu levererar 70 ton per år men ändå har svårt att mätta efterfrågan.
SVT:s lokala redaktioner gör hela tiden relevant och intressant journalistik som även syns i rikssändningarna. I Dalarna har länets bibliotek innovativt gått samman om ett gemensamt bibliotekskort som alla länets invånare kan använda. Från Gotland rapporterar vi om nya metoder för att tillvarata regnvatten. Och från Värmlandsredaktionen kommer timmerbilschauffören Linn Kroghs berättelse om hur det är att parera farliga kurvor på väg 172.
SVT:s spegling sker inte bara i nyhetsutbudet utan också i dokumentärer som Nedsläckt land, samhällsprogram som Uppdrag granskning och livsstilsprogram som Allt för Sverige och Antikrundan.
SVT Nyheter arbetar kontinuerligt att vara hela Sveriges television. Det är en fråga som ofta präglar våra redaktionella möten och vi vet att vi kan bli ännu bättre. Debattartikeln i Värmlands Folkblad är ett bra inspel och en inspiration till att ytterligare förbättra vår Sverigespegling. Goda exempel på entreprenörskap på landsbygden är intressant och något vi kan behöva skildra bättre.
Eva Landahl, programchef på SVT Nyheter
Kajsa Gudmundson, projektledare för Sverige möts
——
Olle Göransson replik på SVT:s svar:
Den 24/10 var vi ett antal personer som i ett öppet brev till Sveriges Public Service, vände oss emot hur man hanterar frågeställningen om relationen Stad och Land. Vi menar att man konsekvent i debatter och andra forum utgår från landsbygden som ett problem som behöver lösas. Vilket styr allas vårt synsätt bort från att det kanske lika väl skulle kunna vara så att det är städerna och urbaniseringen som är problemet som behöver lösas. Detta öppna brev publicerades i Värmlands Folkblad som en debattartikel.
Istället lyfter man fram SVT´s lokala bevakning av landsbygden, och framhåller att man ska, och också gör det, bevakar hela Sverige. Det har vi inte haft några synpunkter på. Tvärtom, det är ett viktigt och bra arbete man gör från SVT´s sida, med hjälp av lokalredaktionerna, och på andra sätt. Det ska SVT absolut ha en eloge för att det görs. Oftast på bra sätt dessutom.
Inte desto mindre saknar vi en kommentar till vad vi efterlyser; En genomlysning av frågorna ”Hur mycket urbanisering tål vårt samhälle, utan att gå sönder ekonomiskt och socialt?” ”Har vi råd med våra städer?” ”Är det ens samhällsekonomiskt lönsamt att låta våra städer fortsätta växa?” Vi anser att det borde ligga i SVT´s och Public Service´s uppdrag att väcka den typen av frågor. Det borde givetvis ligga i privata medias intresse att ta upp de frågeställningarna också, men vi vände oss till Public Service, eftersom analys av komplexa frågeställningar som berör hela vårt land ligger i uppdraget.
Den höga beskattningen av drivmedel innebär att personbilar på landsbygd betalar 50 procent över marginalkostnaden (Trafikanalys, 2018). Och enligt professor Maria Börjesson VTI måste bensinpriserna fördubblas för att Regeringens klimatmål ska nås. Det innebär att personbilar på landsbygd kommer att betala mer än 150 procent över marginalkostnaderna. Så kom inte och säg att landsbygden kostar, när det är tvärsom.
Och hur är det med realiseringen av de 75 punkterna som alla riksdagspartier godkänt för att förbättra livet i glesbygden ? När skall det hända något på den fronten ? Och NÄR skall fastighetsskatten på vind- vattenkraft och gruvor betalas till den kommun där verksamhet pågår istället för där bolagens huvudkontor är beläget ?? Jag bara undrar…
Kommunerna med många kraftverk borde få ta ut en skatt på vatyenkrafen på några ören per kw så skulle ekonomin stärkas hos dem. Bara i lilla Söderhamns kommun, med fyra kraftverk på två mil till mynningen i Ljusnan skulle inflödet till.kommunkassan öka väsentligt.
Verkligen hög tid för media att byta perspektiv men ännu viktigare politikerna sätter igång och verkställer något av 75-punkts programmet man tog fram förra mandatperioden. Starta utredningar utan vilja göra något är att sprida dimridåer av feghet eller lättja.
Det verkar mer och mer som att södra delen av Sverige skall, till stor del har den uppfattningen att vi har vår självklara plikt att låta vår del av Sverige utnytjas till en absolut förmån för statskassan och södra dela av Sverige. Vi skall inte förglömma att Norrland upptar 63% av Sveriges yta. Den delen av vårt fosterlands nettoexport netto à 93% (enligt en tidigareutredning)kommer just från Norrland. Det beklagliga är att det skapats motsättningar som fått uppstå genom vårt rösteundertal. Mången har på allvar börjat spekulera på förutsättningen om inte Norrland skull få bli en egen region, med egen beskattningsrätt. Oavsett möjligheten till detta så kan det vara en varningsflagga som mer och mer håller slita sönder vårt land.
Förutom de kloka synpunkter som kommer fram i debattartikeln och som belyser hur landsbygden utarmats under mycket lång tid med den landsbygdsfientliga politik som förts ser vi nu också hur våra vägar eroderas och blir trafikfarliga beroende på bristande medelsfördelning. Vi kan också notera att järnvägen upp till norra Sverige är misskött och behovet av Norrbotniabanan längs kusten Umeå till Luleå hela tiden undanskuffas till förmån för banor i södra Sverige.
Handlingsförlamning när det gäller att fatta beslut om tillstånd att öppna nya gruvor är även det ett bevis på att man skiter i landsbygden. Statliga myndigheter arbetar för att med olika metoder och regleringar förhala och avkräva mer och mer kostsamma utredningar som till slut gör att företag – såväl svenska som internationella – ger upp och lägger ned verksamheterna.
De omfattande vindparkerna som nu breder ut sig i inland och fjällnära trakter i norra Sverige är ju en gigantisk miljöstörande verksamhet genom ingrepp i naturen med vägar och ledningar trots att vi i norra delen har överskott av el. Nu talas det också om att ta bort det veto som kommunerna har för att inte kunna stoppa dessa etableringar.
Utan landsbygden dör städerna. Det är dags att vända på de ekonomiska pengaflödet och ge landsbygden dess rättmätiga del av det landsbygden producerar. Om inte det sker kommer nog landsbygdens folk att göra uppror på riktigt!
Tillhör den del av norrlänningar som ”emigrerat” till stockholmsområdet.
Trots detta så ser jag med sorg på utvecklingen i mina hemtrakter. Byarna där medelåldern ökar, skolor som läggs ner, vad det leder till förstår vi ju alla.
Tänker på de resurser som inland och norrland tillför och tillfört och som till stor del förklarar sveriges välstånd. Gruvor , skog, massa och pappersindustri. Vattenkraft som slussas söderut. Utöver detta finns våra fjäll, storslagen natur som hela Sverige kan vara stolt över och njuta av.
För en massa år sedan gick jag ut från KTH i stockholm. Om politik arbetstillfällen och utveckling varit annorlunda för glesbygden så hade jag kanske bott kvar i mina hemtrakter. Detsamma gäller många i min ålder. Ett antal av de kompisar jag hade på KTH kom från norrland , knappast nån har återvänt norrut. Sista året på Teknis tävlade Stockholmföretagen om att värva oss teknologer och ingen såvitt jag vet hörde av sig från Norra Sverige. Vi teknologer som slutspurtade för att ta examen tog helt naturligt det som erbjöds för att komma ut i arbetslivet. Innan KTH svetsade jag några år på volvo i Umeå, tänk om de hört av sig kanske jag återvänt.