När journalisterna ställde frågan ”Vad får landsbygdens överlevnad kosta? blev utgångspunkten för debatten än en gång att landsbygder är samhällets sorgebarn. Diskussionen styrdes in i en förutbestämd och fördomsfull riktning.
I Public Service´s uppdrag ingår att objektivt, från olika infallsvinklar och ståndpunkter skildra samhällsutvecklingen och politiken. Frågan om landsbygdens utveckling (eller avveckling) har under lång tid varit satt på undantag. För att under senare tid ha lyfts till ett ämne på den politiska och mediala dagordningen. Det är viktigt och bra. Det hedrar också SVT att i partiledardebatten den 13/10 ha lyft frågan som ett av ämnena att debattera. Inte desto mindre vänder vi oss starkt emot hur frågan om landsbygden presenteras. Landsbygden förutsätts vara samhällets sorgebarn och ett problem som behöver lösas. Vilket styr debatten i en förutbestämd riktning.

Som ett mantra, även i partiledardebatten den 13/10, ställer man politikerna till svars för frågan: ”vad får landsbygdens överlevnad kosta?” Oss veterligt har man aldrig någonsin ställt frågan till våra politiker: ”vad får fortsatt urbanisering kosta?”
Urbaniseringen är till stor del ett resultat av olika beslut, fattade på olika nivåer i samhället, och därför är det rimligt att ställa frågor om finansiering, konsekvens och mål. Den urbana normen är möjligen rådande men här behöver inte minst public service lyfta blicken och ge en mer nyanserad och verklighetsförankrad bild av landsbygdens förutsättningar, utmaningar och betydelse för utvecklingen av ett hållbart land.Vi vill lyfta några exempel på varför den frågan är relevant och nödvändig.

Varför ska landsbygder självklart finansiera städers behov?

Våra städer, företrädesvis i södra Sverige, förutspås få ett stort ökat behov av energi i form av elkraft. Den elkraften förutsätts levereras från den glest befolkade landsbygden, främst i norra Sverige. För att säkerställa kapacitet i elnätet för distributionen kommer miljardinvesteringar i utbyggt elnät att behövas. En stor del av dessa investeringar kommer att finansieras genom höjda elnätskostnader, främst för dem som befinner sig i de delar av landet där elektriciteten produceras, och därmed inte har minsta nytta av höjd nätkapacitet. Behovet av höjd elnätskapacitet handlar alltså om att förse storstadsregionerna med nödvändig energi, utan att relatera kostnaden till städernas växande behov. Varför ställs aldrig några frågor om den logiken?

Ett annat exempel är våra skolor. Landsbygdens barn får sin utbildning på sina hemkommuners bekostnad. Deras vidare framtid förutsätts finnas i de växande städerna. Varför ställer man aldrig frågor om varför landsbygden självklart förväntas finansiera städernas växande arbetskraftsbehov?

Ytterligare ett exempel är bilden av att det är i våra städer som entreprenörskap och innovation skapas. Varför tar man inte reda på fakta, som visar att i en stor del av landsbygdskommunerna är företagandet, mätt som antal företag per capita, betydligt större än i våra städer? Det är hos landsbygdens entreprenörer landets välstånd skapas. Men det är i städerna det satsas. Varför undersöker inte Public Service varför man väljer en sådan prioritering?
Förutom ovanstående exempel på snedvriden faktagranskning och verklighetsbild, vänder vi oss mot den allmänna bilden man visar upp, av att städer är modernitet och framtid, landsbygd är förstockning och isolationism.

Mediers uppdrag är inte att bekräfta urban norm – frågor ska vara kritiskt granskande 

Att det skulle ligga i Public Service´s uppdrag att bekräfta den urbana normen, genom att lyfta sådant som stöder den, och undanhålla sådant som talar emot den, ifrågasätter vi starkt och kräver en objektiv och icke värdeladdad granskning.

Vi efterlyser att frågan ställs; vad fortsatt urbanisering får kosta samhället. Vi menar att den kostnaden vida överstiger dess samhällsnytta. Medan investeringar i den svenska landsbygden, som leverantör av hela samhällets förnödenheter, är en förutsättning för hela vårt lands långsiktiga och hållbara överlevnad.

Det borde ligga i det objektiva uppdraget att skildra den sidan av samhällsutvecklingen, och att åtminstone problematisera bilden av fortsatt urbanisering som en oemotståndlig kraft att bejaka, och anpassa sig till.
Efter att detta skrivits har programmet ”Svenska Nyheter” sänts den 18/10, där det vi efterlyser i det ovanstående lyftes fram. Nu återstår bara att samma nyansering görs i ”seriösa” program, och inte enbart förvisas till humorns område.
Stad och Land, Hand i Hand. Ingendera klarar sig utan den andra.

(OBS! Missa inte SVT:s svar och Olle Göranssons replik på det – som finns nedanför namnunderskrifterna)

Olle Göransson VD Torfolk Gård
Stefan Hellstrand tekn Dr och hållbarhetsforskare med fokus på relationen stad och land
Johanna Rickan 
samhällsanalytiker SBK Värmland AB
Katarina Östholm
 kulturredaktör Mittmedia
Peter Franke politisk redaktör Värmlands Folkblad
Boo Westlund1:e vice ordförande kommunstyrelsen Hagfors kommun
Mathias Lindquist kommunstyrelsens ordförande Munkfors kommun
Brage Sundberg kommunfullmäktigeledamot Åsele kommun
Annika Andersson 
kommunstyrelsens ordförande Vilhelmina
Magnus Johansson 
vice ordförande kommunstyrelsen Vilhelmina
Malin Ackerman opinionsbildare Inlandskraft Consulting
Inez Abrahamzon Inlandsupproret, fd ordförande Hela Sverige ska leva samt Hela Norden ska leva.
Staffan Bond Sollerö sockenförening och fd verksamhetschef Hela Sverige ska leva
Hela Sverige ska leva i Värmlands och Jämtlands län
Helen Nilsson Coompanion, Hela Sverige ska leva Västerbottens län
Kenneth Nilshem Norrlandsförbundet
Daniel Nordholm Planeringsarkitekt FPR/MSA SBK Värmland
Leif Tyrén Verksamhetsledare Coompanion Värmland
Stefan Sundström musiker och författare
Cissi Leibring Företagare i Forshaga
Mikael Gabrielsson Blå Björk Samspel
Marica Möller Torfolk&Vänner
Anna Tyrén Rådgivningsansvarig Coompanion Värmlan
Ingrid och Nikolas Berg Medskaparna
David Bennett ordförande Omställningsnätverket
Maria Engelbrektsson Byaliv.se

——
SVT: svar efter textens publicering i Värmlands folkblad:
”I en debattartikel i
Värmlands Folkblad den 24/10 ställs viktiga frågor om diskussionen om urbanisering, vikten av att hela Sverige speglas i SVT. Som exempel tas partiledarutfrågningen i Agenda den 13 oktober. Låt oss först säga att den här diskussionen är en av de viktigaste frågorna för SVT. Hela Sverige ska speglas och debatter ska ske med en mångfald av perspektiv.

Vi tar alltså vårt uppdrag att skildra förutsättningarna för människor i hela Sverige på stort allvar. Därför valde Agenda-redaktionen att lyfta ämnet stad/land i partiledardebatten. Fokus var frågan hur mycket det ska få kosta om hela Sverige ska leva? Vi ville få partiernas svar på de utmaningar som både politiskt ansvariga och boende på landsbygden beskriver. Det är vår förhoppning att utfrågningen gav större klarhet i partiernas politik.

Partiledardebatterna är inte vårt enda eller huvudsakliga sätt att berätta om hela Sverige. SVT finns i dag på 37 orter över hela Sverige. Det produceras dagligen mängder av journalistik i våra lokala nyhetssändningar, på våra sajter och i riksprogrammen Sverige idag, Rapport och Aktuellt.

I höst har SVT Nyheter intensifierat arbetat med att lyfta nyheter och berättelser från hela landet i projektet “Sverige möts”. Vi har gett olika perspektiv på frågeställningar som engagerar svenskarna. Bland annat har det handlat om bensinprisernas påverkan på människor runt om i Sverige, vargens utbredning över landet, energibehov, skillnader mellan tätort och dess omgivning. Vi har berättat om entreprenörer som till exempel svampodlare på Fungigården i Harplinge som 2013 startade en odling av ostronskivling och nu levererar 70 ton per år men ändå har svårt att mätta efterfrågan.

SVT:s lokala redaktioner gör hela tiden relevant och intressant journalistik som även syns i rikssändningarna. I Dalarna har länets bibliotek innovativt gått samman om ett gemensamt bibliotekskort som alla länets invånare kan använda. Från Gotland rapporterar vi om nya metoder för att tillvarata regnvatten. Och från Värmlandsredaktionen kommer timmerbilschauffören Linn Kroghs berättelse om hur det är att parera farliga kurvor på väg 172.

SVT:s spegling sker inte bara i nyhetsutbudet utan också i dokumentärer som Nedsläckt land, samhällsprogram som Uppdrag granskning och livsstilsprogram som Allt för Sverige och Antikrundan.

SVT Nyheter arbetar kontinuerligt att vara hela Sveriges television. Det är en fråga som ofta präglar våra redaktionella möten och vi vet att vi kan bli ännu bättre. Debattartikeln i Värmlands Folkblad är ett bra inspel och en inspiration till att ytterligare förbättra vår Sverigespegling. Goda exempel på entreprenörskap på landsbygden är intressant och något vi kan behöva skildra bättre.
Eva Landahl, programchef på SVT Nyheter
Kajsa Gudmundson, projektledare för Sverige möts

——
Olle Göransson replik på SVT:s svar:
Den 24/10 var vi
ett antal personer som i ett öppet brev till Sveriges Public Service, vände oss emot hur man hanterar frågeställningen om relationen Stad och Land. Vi menar att man konsekvent i debatter och andra forum utgår från landsbygden som ett problem som behöver lösas. Vilket styr allas vårt synsätt bort från att det kanske lika väl skulle kunna vara så att det är städerna och urbaniseringen som är problemet som behöver lösas. Detta öppna brev publicerades i Värmlands Folkblad som en debattartikel.

Den 28/10 kommenterade Eva Landahl och Kajsa Gudmundson från SVT våra synpunkter i form av en debattreplik, också i Värmlands Folkblad. Men de undviker i sin replik noggrant den frågan vi egentligen formulerade. Dvs hur man från Public Service utgår från att det är städerna och urbaniseringen som driver samhället framåt, och att landsbygden behöver få hjälp att hänga med.
Istället lyfter man fram SVT´s lokala bevakning av landsbygden, och framhåller att man ska, och också gör det, bevakar hela Sverige. Det har vi inte haft några synpunkter på. Tvärtom, det är ett viktigt och bra arbete man gör från SVT´s sida, med hjälp av lokalredaktionerna, och på andra sätt. Det ska SVT absolut ha en eloge för att det görs. Oftast på bra sätt dessutom.

Inte desto mindre
saknar vi en kommentar till vad vi efterlyser; En genomlysning av frågorna ”Hur mycket urbanisering tål vårt samhälle, utan att gå sönder ekonomiskt och socialt?” ”Har vi råd med våra städer?” ”Är det ens samhällsekonomiskt lönsamt att låta våra städer fortsätta växa?” Vi anser att det borde ligga i SVT´s och Public Service´s uppdrag att väcka den typen av frågor. Det borde givetvis ligga i privata medias intresse att ta upp de frågeställningarna också, men vi vände oss till Public Service, eftersom analys av komplexa frågeställningar som berör hela vårt land ligger i uppdraget.
Vi tror att fortsatt urbanisering är skadlig för hela vårt samhälle, inte minst för städernas överlevnad. Varje stad är helt beroende av en landsbygd för sin existens. För försörjning med förnödenheter och för att hantera dess restprodukter. Om inte våra landsbygder får förutsättningar att klara sina delar, kommer våra städer att kollapsa. Detta vårt synsätt kan det alldeles säkert finnas invändningar emot, men det vi med spänning ser fram emot är att Public Service väcker frågan: Är det landsbygden som räddar städerna, eller är det städerna som ska rädda landsbygden?

 

Share This