Istället för att sucka djupt behöver vi ifrågasätta orättvisa system. Allas rätt att bli företrädda måste bevakas. Det är det som är demokrati.

Inom loppet av fyra dagar träffade jag sisådär fyrahundrafemtio personer under Åsele marknad.  De många samtalen om demokrati och förtroende satte verkligen spår. Jag tror aldrig förr jag stött på så stor uppgivenhet. Hos allt för många fanns bara en gnutta hopp kvar.

Dagarna efteråt blev fyllda av reflektioner. När slutade landsbygdsbor vara genuint förbannade? När inträdde det tysta accepterandet av att betraktas som särintresse, och med det att godta befängd särbehandling? När tappade vi vår självkänsla?
Jag är orolig. Inte ett dugg för lands- och glesbygdens överlevnad utan för att vi som bor ”på sidan av” helt ska tappa tron på vårt politiska system.

För någon vecka sedan lärde jag mig ett nytt ord: Autokratiseringsprocess.  Ett ord som forskare använder för att beskriva hur samhällen går från att vara demokratiska till dess motsats – att styras av någon eller ett fåtal. Avdemokratiseringen kan beskrivas i tre steg.
Först tas medierna över eller undermineras. Därefter utses en minoritet som får klä skott för alla problem, med det underliggande syftet är att skapa rädsla. Sedan ifrågasätts rättsstaten och målet är förstås att enväldigt få styra och ställa som det passar det egna huvudet och för stunden.

Demokratier som krossats genom militärkupper känner vi igen från våra historieböcker. Förändringarna har skett snabbt, med våld och varit uppenbara. Numera är processerna mycket mer subtila. Nedmonteringen av demokratin sker företrädesvis av folkvalda, men vi dras med i processerna, med mer eller mindre öppna ögon.

Genom att hänga på och ständigt insinuera att allt som vi inte gillar i medierna är politiskt tillrättalagd, pk,eller lögnaktigt och konspiratoriskt,fake news,så kommer till sist inte ens de vassaste reportagen att ses som trovärdiga. Och när vi slänger dynga på nyanlända eller andra minoriteter utan att ens reflektera över rimligheten med att de skulle kunna bära skulden för Sveriges alla problem är vi med i karusellen. Fasen att ifrågasätta alla former av lag och ordning är då väldigt nära

Just nu pågår en internationell studie där forskare granskar demokratin i 121 stater. I 22 av dem är demokratin i kraftigt förfall. I väntan på forskarnas analyser bör vi nog själva ställa oss frågan hur det står till med demokratin i vårt land och på vilket sätt vi själva deltar i processer som stärker eller försvagar densamma. Vi har alla roller, gräsrötter såväl som makthavare

Att stå kvar och envist ifrågasätta orättvisa system handlar om att vitalisera demokratin. Istället för att sucka djupt behöver vi använda luftrören till att sätta sprätt på förtroendevalda. Jag är helt säker. Demokratins sista utposter finns lokalt, i byn, i förorten och i alla sammanhang där människor marginaliseras. Vår rätt att bli företrädda måste bevakas!
Inez Abrahamzon

Allt fler demokratier rör sig i riktning mot diktatur

 

Share This